Nämen dra mig baklänges!! Hur i hela världen kan det vara så brant!! Eagle 30-50 och det räcker inte till!! Italienska Dolomiterna levererar verkligen...
 |
| Team evaldsmtb.se/JJ är som vanligt taggade... |
 |
| Pearl Izumi har stil och byxa med Topnotch pad för ömmande bak... |
 |
| Självklart väljer även undertecknad Pearl Izumi för matchning och grymt pad... |
Vi startade på drygt 1200 höjdmeter å det märks verkligen att inte Monkan trivs på höjd, så snart pulsen går över 145-146 så är det sjukt hög hyperventilering, som tur va plattade snart startbacken ut sig och vi fick en chans att komma ner i puls. På en smalare asfalt som blev till en grusväg bildades det faktiskt en klunga med ca 15 lag och det blev lite rullåkning. Första 10 km gick av bara den och man kände helt plötsligt att denna dag kanske går på strax över 4 timmar, ändock "bara" 65 km idag och sista 7 km utför! Men säg den förhoppning som varar för evigt, efter 12 km kommer en vägg, nja inte riktigt. På 6 km ska vi ta oss upp på en grussträng, det går ligga 2 i bredd men det är löst av regn som kom i natt och mycket grus på ytan. Det planar ut lite för att sedan bara fortsätta rakt upp till 2200 hm. Jag väljer att hoppa av cykeln och puttar Monkan i baken, mer än 700 hm tas på dessa km och då är en (1) hel km svagt lutande, säg 2-3%. När vi väl är uppe belönas vi med; KÖ!!!!
 |
| Vi var några som ville ner... |
 |
| Låååångt ner ska vi gå... |
 |
| Möter vandrare på väg uppåt, kul dag för de stackare! Möte av 1000 cyklister... |
 |
| Som sagt, långt ner att gå! 400 hm tappade vi på 1.4 km!! |
När vi väl hasat oss ner för denna brant var 26 km gjorda och dax för fika, vi fyllde snabbt och stoppade i oss någon banan och tjockvåffla! Kändes som om det rullade på bra nu. Vi hade flera mixlag bakom som vi vet varit före oss tidigare dagar så det var kul, fram till nästa fika på 42 gick det i ett skapligt flyt. Visst, bitvis brant och svårt att "teamköra" men det gick. Nu ut på en superfin asfaltsväg med mängder av serpor. På asfalten stog det skrivit Giro di Italia 100 year så det kändes ju superduper att man åkte upp här, Grödnerjoch heter passagen man går igenom.
48 km gjorda och just nu lite utför på G, värsta DH branten, ingen vila, svårt att dricka, gel och barer glöms av och helt plötsligt ska vi åka uppför, eller åka! Slita å´ knöka sig upp på 30-50! Växlarna räcker inte till. Går med min cykel bredvid Monkan igen, putter henne och vi kommer upp, flera av mixlagen kommer ikapp, små lätta tjejer som bara småtrippar upp också en ny brant och nu går det inte putta längre ens en gång, Monkan får också gå av. Vi går på tok rött, bara att lugna ner sig och inse att 3.5 km uppför kan vara sjuuukt lååångt...
 |
| Jorå, uppåt ska vi gå, uppåt, uppåt å´ uppåt... |
Tillslut når vi toppen! Vilken dal, så fantastiskt så det liknar inget annat jag sett! Foto!??? Inte en chans, knappt styrfart längre, vi ville bara ner våra sista 7 km. Värsta DH igen, dom har inte gjort det lätt för oss! Visst älskar jag utför, Cambern inbjuder verkligen till 100% körning på dessa partier men vi är 2 som ska i mål samtidigt! Så fantastiskt kul att göra just det, komma i mål samtidigt :-)
 |
| Vi gjorde det idag igen! Men det har kostat på, idag vart det brantare och tuffare än väntat... |
 |
Detta var med ut som dagens "lunchpaket", 4 barer och 3 gel på två.
Dock var det med 2 bar och 1 gel hem! Svårt att få i sig när man går lite för hårt... |
 |
Eftersnack i målområdet, vi avancerade en plats idag...
5:20 på Team evaldsmtb.se/MIX 22:a idag. 23:a i MIX. 235 overall.
4;47 på Team evaldsmtb.se/JJ 46:a idag. 51:a i Master. 168 overall. |
 |
| Idag var det både koskit och lera på våra hojar!! Monkan som Scottåkare kan göra det enkelt för sig, bara att lämna in hojen här i Scott tältet så fixar 7 servicetekniker resten!! #scottgörservice |
St. Vigil – St. Christina
On the third stage of this one-week mountain bike extravaganza through the Alps it's time to hit the most beautiful part of the Italian alpine world. This stage is one to remember for its scenery. So be careful not to ride into the person in front when crossing Fanesalm and Großfanesalm as some of them might stop to take some pictures of the scenic attractions around.
The third's day route will definitely hold some jaw dropping moments before it's time to descend to St. Kassian, the part of the stage which is marked as a passage where racers should carry their bikes.
After making it down to the Abtei valley, racers have to start climbing again as the Groednerjoch is in their way, flanked by giant mountains such as Sellastock and Sassongher. The route follows the long descend of the Sella Ronda in opposite direction towards the ridge where some exciting single tracks bring the teams of two in a constant up and down to Plan del Gralba, right at the road to Sellajoch.
Now, the Transalp takes over the downhill track of the short Hero round down to Wolkenstein. But before racers will actually reach the valley, they will make a turn towards St. Christina where this Dolomite stage blessed with high-class panorama views and a fun course finally comes to an end.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar